Nu har jag varit tyst ett tag, och har bestämt mig för att starta en ny blogg! Den kommer handla om Ofrivillig Barnlöshet, Missfall, Bipolär Sjukdom osv!

Besök gärna den istället!!

http://ofriivilligbarnloshet.bloggplatsen.se

Min klasskompis gick kortfattat på mig och kallade mig saker på lektion idag, och började väl lugnt ställa han mot väggen sen bara sprack det. Jag kan Inte hantera min ilska just nu, och blev så arg när han bara fortsatte. Min lärare ser och hör allt som händer, och även vad han sa, men det var bara mig det var fel på. Det var jag som var bråkig, som kunde dra därifrån och skulle vara tyst.

När det blev lugnt,drog han igång igen, och återigen var det mitt fel. Herregud, vad e det för fel på vissa lärare?!

Så många gånger vi pratat om att sådana situationer ska undvikas, iaf att läraren ifråga ska hantera situationen annorlunda! Vem som helst skulle kunna bli arg i den här situationen, men när jag blir arg blir jag det tio gånger mer än andra. Just nu. Mina mediciner håller fortfarande på att försöka stabilisera mig, och det sista på denna jord jag borde ha då är bråk och elände. Läkaren har sagt klart och tydligt att lugn och ro är det jag behöver. Omgivningen måste hjälpa till.

En fågel viskade i mitt öra senare på dagen att denne lärare hade gått och berättat om detta bråk för alla andra lärare sen!!

Nya samtalsämnet på skolan!:)

Alltid är det jag som framstår som den dåliga inför andra lärare, förutom en! Han ser mig inte snacket. Men jag hade behövt detta från alla mina lärare. Det är så jäkla svårt när ingen förstår. Det gör Ont i mig av ilskan och när jag blir upprörd får jag enorma smärtor i magen, och precis det hände idag. Jag skakade av ilska, det svartna för ögonen och jag blev yr ett tag och var skogstokig. Blev alltså yr av ilskan. Att jag fortfarande inte sagt fulare ord än jag gjort är jag förvånad över! Sen sa det bara PANG, sen exploderade smärtan i magen! Nu ikväll har den varit jätte öm och såhär e det jämt när jag blir upprörd, ledsen, arg eller så. Min mage är den känsligaste kroppsdel jag har....

Till och med om jag inte kan gå i skolan för att min bipolaritet tar över, och jag är sjukt deprimerad, så går det ju inte att ärligt säga detta. För då får man höra "Äh, kom hit så blir det bättre.".... "Nämen du kan ju inte vara hemma för det." osv osv! Det är också en sjukdom så det kan jag visste. Idioter.

Hur får man förståelse från skolan??

Dom håller i min framtid, och om dom inte förstår mig, hur fan ska det då gå?

Igår hade jag & min skola fotbollsturnering mot några andra i lilla hölan Hasslarp! Jag var heltaggad till detta, jag menar. Jag Älskar Fotboll!!:) Åkte dit med dom andra och min lillebror. Precis innan fotbollen började så kom även min söta Markus och tittade! Under träningen fick min lillebror vara med, så glad han var. Endast 11 år.:) Hmm och där upptäckte vi en dold talang! Ungen var så jävla bra, herregud alltså. Kändes helt sjukt! Han sköt bra och hårt, dribbla perfekt och tålde att man tog i. Ingen gräns fanns hos honom, han bara körde sitt race!:) Så allt slutade med att han var med oss och spelade. :D Haha. Och att han gjorde mål minsann, och var helvild! Älskade bror.

På tisdag börjar jag spela fotboll ute i Skälderviken, en av mina skolkamrater hade tipsat mig när hon såg mitt stora intresse för fotbollen. Så när hon såg min bror igår så frågade hon om han var intresserad av att börja i nybörjar gruppen på tisdag.. Han sken upp som en sol! 150 kr/termin.. SJÄLVKLART! :) Så på Tisdag blir det en timme träning för först honom, sen mig. Oj oj oj vad vi kommer sova gott.;)

Ja då delar syskonen på ett intresse haha. Men det känns bra.. Då kan jag få tid med min bror ensam, utan att någon stör. Finns ju en ingift knatte hemma också, och ibland kan det vara vääääldigt påfrestande av särskilda anledningar.

Har redan fått veta att dom på min träning ska utse vilka som får lov att spela match i Malmö och någon annanstans med.. Haha jag SKA spela dom matcherna, jag SKA visa vad jag går för.;)

Hoppas lillebror också får vara med om sånt.:)

Hej & hå.

Är väl inte den bästa på att uppdatera just nu, men det får det bli ändring på!

Senaste nytt angående min Endometrios är tyvärr att Proveran avslutas nu, för att ersättas av en annan hormonbehandling. Bäst som fan att den är bra, för fan vad dyr den är! Usch! Sen inväntas operation snart.. Japp, visste att den dagen skulle komma snart, men inser nu att det inte dröjer länge nu. Får ont i magen av nervositet bara vid tanken på detta... Någonstans trodde jag faktiskt att ett mirakel skulle ske och jag skulle slippa detta. Men icke då, så klart. Förbereder mig mentalt på detta nu.:/

Angående min Bipolär Sjukdom så är jag bara så trött på mina mediciner. Om den inte kan få mig att inte vara så ilsken, så varför stoppa i sig massa mediciner?! Känns som sockerpiller just nu, men jag får höra gång på gång "tålamod, tålamod, tålamod!". Haha, säger den som slipper leva med sjukdomen och eländet.

Hej!:)

Här inne har man varit sjukt seg ja.

Har varit iväg till bland annat Berlin med min klass. Hände väldigt mycket där, men den allra bästa upplevelsen var att få träffa ZACK EFRON.:) Svävade på rosa moln. Han var på Postdamer Platz för biopremiären av The Lucky One.:) och ja, han rörde min hand.;) Haha.

Sen fick vi besöka Ka De We, förmodligen den dyraste affär jag någonsin besökt. Men lyckades köpa en väska för ett mänskligt pris ändå! 

Nu är det långhelg med gubben min!:) Han var snäll och hämtade mig i Fredags, sen kväll, när jag kom hem ifrån Tyskland, sen i Lördags var vi på varsitt håll, och igår kom han tillbaka, så nu blir det mys på hög nivå!

Igår shoppade vi på Cubus på Väla, och sedan åkte vi hem till hans föräldrar på födelsedagsmiddag för hans mamma.:)

Idag ska vi åka till en affär med min lillebror. Jag ska ha fotbollskläder och ska även kolla efter ett par billiga fotbollsskor till lillebror! Sedan blir han lämnad hos farmor och då ska jag & Markus (killen min) göra en roadtrip i Skåne!:) Det är så härligt väder ute! Sitter i en gul tunika jag köpte på Cubus igår, och har värsta sommarkänslorna.

Nu ska jag & lillebror lyssna på musik och dansa lite, medans Markus duschar! 

Hejdå.:)

Hejsan!

Ännu en dag hemma från skolan och sjuk. Men jag känner absolut att jag börjar bli frisk! Pratade med min lärare idag och jag ska bara vila nu, och sen ta nya tag på måndag.:)

Men börjar bli sjukt rastlös, fast jag är hos min pojkvän. Känner att jag vill komma igång med vardagen... haha säger jag som snart ska ha sommarlov i 10 veckor och inte fått napp på ett enda j*vla sommarjobb! Jag får steka på stranden varje dag eller försöka hitta på andra saker.;)

Men det är väl kanske lite annorlunda, nu kan jag inte direkt gå ut för mycket och jag orkar knappast hålla igång.:o

Fick provsvaren från Biopsin och ultraljudsundersökningen på min Lymfkörtel idag! Den är godartad och jag behöver inte oroa mig, och alla undersökningar är nerlagda nu!! Åh vad skönt!! Det har verkligen varit plågsamma sex månader med undersökningar av den här förbannade lymfkörtel, som suttit på min hals, och oro över testresultaten. Men nu är det över!!  

Aaaah, det börjar bli godare och godare med dessa nyttiga frukostar osv!:)

Är riktigt sugen på att börja prova mig fram på olika maträtter och baka nyttigt osv, så kanske blir det lite experminent i helgen?:) Man kan ju faktiskt äta gott och vara nyttig på samma gång!

Vill bara gå ner massor i vikt nu! Jag har bara lyckats gå ner 4 kg på två månader...det är inte okej.

Min gynekolog varnade mig för just detta på grund av min hormonbehandling, så när jag ska träffa honom på rutinkontrollen på måndag ska jag dra upp detta med honom.

Fuck Endometrios!:o

Jag sitter inne på en familjesajt och läser i olika forum. Där är heta samtal om otrohet, och just detta har jag funderat på väldigt länge.

Alltför ofta ser jag folk som skriver och erkänner sina otrohetsaffärer med män/kvinnor. Dom är gifta, har barn och hela den biten, men ändå fattas någonting. Självklart kan det fattas någonting, men det jag aldrig har förstått är hur man kan välja att vara otrogen framför att lösa dom problem man har?

Du kommer bara skapa ännu fler problem med otrohet, än vad du hade tidigare.

Jag funderar och funderar på hur man kan leva med detta? Hur man kan göra det utan dåligt samvete? Hur funkar det egentligen i en otrogen människas huvud?

Jag blir riktigt rädd faktiskt. Funderar på om man själv blir den frun i framtiden där mannen är otrogen och hela ens familjeliv rasar? Det är ju faktiskt inte omöjligt. Folk värdesätter inte förhållande på samma sätt längre, och dom har lägre gränser idag. Det är "lättare" för vissa att göra sådana här saker och vara tillfredsställd för stunden än att ta tag i dom verkligen problemen.

För man är väl inte otrogen bara för att man en dag får för sig att vara det? Utan minsta anledning?

Hade varit intressant att höra Eran åsikter.

Och var går gränsen för otrohet för Er?:)

Hej allihopa.:)

Idag känner jag att jag börjar bli en aning bättre i halsen. Jag hoppas verkligen jag är helt frisk på Tisdag! Jag åker nämligen till Berlin då, plus att jag börjar på fotboll. :) Det blir en hektisk dag med skola, packa det sista, iväg på fotbollsträningen, hem och duscha sen gå igenom packningen och tjoff mot Berlin!:) Åker på kvällen då jag o klassen ska sova på båten till Tyskland en natt. 

Bara 6 dagar kvar!:)

Snart kommer Markus hem, och då ska vi bege oss ut och handla. Jag har ännu en gång huvudvärk och ser fram emot att få luft. Har inte varit ute alls idag tyvärr.:/

Lyckades fixa så VC skickar hem läkarintyg som jag sedan kan visa skolan, så dom jävlarna inte kan köra upp detta i ansiktet på mig sen.;)

See ya.