Så där ja, nu har jag fixat och donat lite med bloggen!

Jag har drabbats av en fruktansvärd förkylning med luftvägsinfektion, halsfluss och urinvägsinfektion, så den här veckan är jag sjukskriven ifrån skolan. Jag och min käre pojkvän var in på akuten igår för att kolla till min mage, så det slutade med att vi sov hos honom. Så nu är jag i Helsingborg och kommer att stanna här resten av veckan.

Anledningen till att vi skulle kolla till min mage, berodde på att jag tidigare på dagen hade varit iväg till Vårdcentralen, och där hade vi även pratat om mina buksmärtor. Läkaren kände på magen och sa att det kunde bero på njurarna....Sen då?! Nej inget. När jag frågade om vad jag skulle göra nu, fick jag bara till svar "Du får väl åka in till akuten då, det är måndag och vi har inte tid!". Vadå tappar hakan? Jag med mitt super underbara humör tänkte; ja och snart har ni all tid i världen för att inga patienter vill vara kvar hos er, idioter!

Tycker det är rent ut sagt förjävligt hur sjukvården fungerar idag. Nu ska jag absolut inte dra alla över en kam, och så heller. För vissa kommuner har säkert toppen vårdcentraler och så vidare. Men sådana här beteenden får inte förekomma alltså. Tyvärr är detta inte första gången jag råkar ut för dåliga läkare. Genom min sjukdomshistoria har jag fått vara med om mycket elände kan jag tala om, och mycket orättvisa. Fy tusan säger jag bara.

Så nu kan jag lova er, att jag är fruktansvärt trött på att bli illa behandlad.

Fick ingen vidare respons på akuten heller, så nu har jag lagt ner det. Det enda jag fick veta var att jag i alla fall inte har njursten. Får väl lita på det då, fast jag vet att det knappast är det enda fel på njuren man kan ha. Sen bad dom mig avvakta med min antibiotika och kontakta vårdcentralen om tre dygn om det inte blir bättre. Haha, det kan ni glömma. Nästa gång jag är hos någon läkare är hos min Gynekolog på Måndag!

Den bästa inom sjukvården jag mött förresten.

Jisses, på måndag. Nu blev jag nervös, haha. Hatar dessa kontroller, alltid rädd att dom hittar ännu fler fel på mig. Sist var jag full av inflammationer på högra äggstocken, vätskeansamling och skit. Har dessutom upptäckt att min "älskade" Provera (hormonbehandlingen) troligtvis inte fungerar alls!

Är beredd på att han plockar bort den, då det gått 6 månader. Man ska ha den minst sex månader och max ett år, och med detta resultatet känns det ju knappast lönt att fortsätta. Inte bra att äventyra min fertilitet heller!

Nog om detta.

Nu kommer snart killen min hem, och då blir det middag och mys framför tvn!:)

Hej!:)

Ja, i den här bloggen kommer du hitta väldigt mycket.

Först och främst kommer bloggen förstås handla om Hälsa. Hur är det att leva med Endometrios? Hur är det att vara Bipolär? Vägen till att gå ned 40 kg, mat & träning osv!:)

Lyckligtvis är jag 1,80 och fettet är utspritt lite här och där. ;) Mage, lår, rumpa, bröst är dom drabbade! Hehe. Men nu vill jag inte längre ha ångest varje gång jag står naken framför spegeln. Jag vill se mig själv som fin och sexig! Men jag vill också kunna bli gravid lättare och inte behöva riskera mitt hjärta och mycket mer för att få bli mamma. Och så vill jag vara allmänt sund helt enkelt. :)

Trots mitt dåliga självförtroende träffade jag killen med stort K. Han har famnen jag kan luta mig mot när jag behöver det, han finns alltid till hands och stöttar mig. Låter mig aldrig falla och ger mig många glädjestunder här i livet. Han kom in i mitt liv i samband med min Endometrios, och att han stannat kvar trots allt han sett från början, så tidigt, är jag oehört tacksam för! Min skatt!:)

Jag har ett missfall bakom mig, endast 17 år när jag blev gravid och jag förlorade Pyret några dagar efter min 18årsdag. Idag skulle Pyret vara 1 år och 4 månader.  

Ni kanske undrar Endometrios och Bipolär är för något?

Kortfattat är Endometrios en kronisk sjukdom som sitter i äggstockar, äggledare, livmoder osv! Det är den tredje vanligaste kvinnosjukdomen i Sverige. Kan ni tänka er? Jag fick diagnosen som arton åring, men jag hade bara tur. Allt för många kvinnor har hunnit bli sterila och fått veta detta 10 år försent! Suck....En så vanlig sjukdom, men ändå alldeles för få som talar om den.

Det grymmaste med sjukdomen är att man kan bli Steril. Det är det jag strävar efter att inte bli. Med hjälp av min gynekolog och behandlingar ska jag fan bli mamma en dag!  

Så här kommer jag då, och kommer skriva ur min synvinkel hur det är att leva med Endometrios, denna grymma hemska sjukdom. Jag hoppas att den en dag blir mer uppmärksammad!

Jag har Bipolär Syndrom typ 2 också. En psykisk sjukdom som helt enkelt handlar om att jag inte har något mitt i mellan. Antingen är jag uppåt, överaktiv, gör saker jag egentligen inte skulle gjort i normala fall, jag sover inte och har inget behov av det heller och kan uppfattas som lite "på" och lite "jobbig". Eller också flyger jag rakt ner i botten och blir deprimerad. Lusten till allt försvinner, och jag orkar ingenting. Plötsligt har jag ett jätte stort behov av att sova men utan att bli pigg. Sötsuget och matintaget blir mycket större och livslusten försvinner.

Min väg till en snyggare kropp och ett sundare liv kommer bli ännu jobbigare med begäret av sötsug och matintaget som ökar kraftigt vid dessa depressioner.

Men nog fan att jag ska bli friskare!